Åsa Plesner ”Folkskolan has left the building”

Åsa Plesner arbetade i skolväsendet mellan 2003 och 2017. Sedan mars 2017 är hon en av två grundare av och utredare på Tankesmedjan Balans, ett gräsrotsfinansierat initiativ med syfte att uppmärksamma obalansen mellan krav och resurser i den offentliga sektorns arbetsmiljö. Från och med september 2021 är hon doktorand i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Åsa medverkar i den här utställningen med en personlig reflektion över skolan, historiebruk och samhällets drömmar. Allt detta med avstamp i Älgnäs byskola.


Twitter: @asaplsnr
E-post: asa@tankesmedjanbalans.se


Folkskolan has left the building

8:00 Samling

Det här rummet var en gång byns stolthet och samlingspunkt. Varje morgon kom barnen, i slitna men prydliga kläder och med smörgåsar i en låda, och möttes av en lågavlönad men hängiven lärare. Här i Elgnäs skola hette den första Lars Andersson och den sista Anna Nordin. Under deras ledning läste och räknade barnen, och de skrev snirklig skrivstil och prisade Gud och tjafsade bara lite lagom och utan tillhyggen. Om de var frånvarande så berodde det på livets villkor; potatis som måste kupas just idag eller en sjuk mor som måste ersättas i hemmets produktionsprocess. Men i övrigt var här frid och fröjd och sen kom det en välfärdsstat men sen flyttade barnfamiljerna och nu är här några stockholmare som har skolan som sommarstuga och fjäsar runt med sina konstprojekt.

Den historien är inte sann, såklart, bara för att jag berättar den. Förvisso är konstnärliga stockholmare irriterande – detta är inte ett försvar för stockholmarna – men det är inget nytt. Och vi vet inget om hur magister Lars eller fröken Anna bedrev sin undervisning. Men ett gemensamt drag hos oss alla är vår tendens att ta historien, som ju inte är här och kan försvara sig, och göra den till statist i den historia vi känner för att berätta. Historiebruk kallas det.

8:10 Historia

Att lära sig något om historiebruk ingår numera i kursinnehållet i skolämnet historia för högstadiet. I den moderna folkskolan ska eleverna få lära sig att upptäcka och reflektera över hur idéer om historien används, till exempel i syfte att ”skapa eller stärka nationella identiteter (…) och gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag”[i].

Man kan bruka historien på olika sätt. För att stärka övertygelser som redan ligger nära till hands eller tvärtom för att ifrågasätta sådant som tagits för givet. 

Idag är många av oss som läser nyhetsmedia övertygade om att skolan är i kris. Vi har förstått att

  • mobiltelefoner måste förbjudas[ii],
  • betyg behövs tidigare[iii],
  • Sverige fuskar och friserar sina resultat i den internationella PISA-mätningen[iv].

Dessa tre exempel är hämtade från nyhetsfloden våren 2021. Om du har missat dem, eller just nu inte riktigt minns detaljerna kring dem, vill jag säga: det är ingen fara. Skolan kommer att vara i kris i höst med, du kan komma ikapp då.

Ty i kris har skolan alltid varit. I januari 1914 skrev Walborg Lagerwall i Svenska Dagbladet om de eländen som landsbygdens lärarinnor hade att tampas med. Bland annat vittnade hon om att de vakthundar som vissa lärarinnor skaffade sig ”esomoftast blir förgiftad eller massakrerad af illasinnade”. Hon förespråkade därför att kommunerna utrustade sina lärarinnor med vapen, ammunition och tillräcklig övning. ”Vi hafva visserligen icke rättighet att till själfförsvar döda vår angripare, och så långt vill icke heller en kvinna gå, men såra – t ex i benet – och därigenom göra honom oskadlig, det kunna vi våga. Lär er därför att sikta och skjuta väl!”[v]

På sina håll genomfördes också denna idé. I Långaryds socken köpte församlingen in revolvrar och ammunition åt sina lärarinnor[vi], och Länsstyrelsen i Stockholm uppmanade församlingarna att göra detsamma[vii]. Problembilden finns kvar på sina håll: över 170 skoldistrikt i Texas beväpnar idag sina lärare[viii].

De senaste 70 åren av skolans kriser har just studerats av historiker vid Uppsala universitet. De menar att det finns några få aspekter som gång på gång pekas ut som roten till det onda: ”bristande resurser, dåligt utbildade lärare, lata och oengagerade eleverföräldrar som ’curlar’ men inte uppfostrar sina barn” och så förstås lärarutbildningen, som sprider skadlig ”flumpedagogik”.[ix]

Skolan har alltså för lite pengar, eller är fylld av dåliga människor som har dåliga idéer. Och runt dessa tre problem – pengarna, människorna, idéerna – cirklar debatten, det samtal som vi förväntar oss ska kunna omsättas till politiska lösningar. Hittills verkar vi inte ha löst skolans problem med de lösningar vi hittat på.

Problembilderna är desamma. Men i verkligheten förändras saker. Vår bild av världen hänger inte med. Det är kanske inte vi som brukar historien. Snarare lever vi i den historia vi berättar för varandra, medan vi blundar för de förändringar som sker i nutiden.

Folkskolan finns inte längre kvar här. Elgnäs skola hade sina sista elever 1942. På grund av sjunkande barnantal och statlig rationaliseringspolitik flyttades fröken Anna Nordins tjänst in till Söderhamn.

9:00 Samhällskunskap

Precis som problembilderna lever kvar i debatten, lever rationaliseringspolitiken kvar hos dem som fattar besluten. Inte utan motstånd. I Luleå las tre skolor ner 2019[x] efter att utredningen ”Framtidens skola” kommit fram till att det är ekonomiskt och organisatoriskt ohållbart att driva små skolor i glesbygden. Beslutet blev föremål för en folkomröstning. 91 % av rösterna gick emot kommunledningens beslut. I Arjeplog skulle gymnasieskolan stängas för nya elever i år, men efter folkliga protester drivs den nu vidare ett år till.[xi]

Rationaliseringspolitiken från 1942 lever kvar. Byskolorna gör det inte.

Andra delar av skolväsendet växer desto mer. Sedan 1992 ges friskolor skolpeng från kommunerna[1], och numera går ungefär var tredje elev i en friskola. Bland de fristående skolorna finns en del organisationer som kanske inte är så annorlunda än det byalag som reste Elgnäs skola och anställde Lars Andersson: ideella stiftelser och kooperativ. Men de är ovanliga, och blir allt ovanligare. 70 procent av de grundskoleelever som går i friskola, går i en skola som drivs av ett aktiebolag[xii].

När aktiebolag tar över huvudmannaskapet från stat och kommun, tar de också över stora delar av det offentliga ansvaret för elevernas tillvaro. Huvudmännen ska klara av de där eviga problemen i skolans värld: fördela resurser, anställa behöriga lärare, se till att eleverna lär sig allt de ska. 

Vem som är huvudman är inte så lätt att svara på alla gånger. Skolinspektionen har hittills ägnat åtta månader åt en utredning av vem som äger Internationella Engelska Skolan, en koncern som driver skolor för 28 000 elever. Utredningen är i skrivande stund inte avslutad.[xiii]

Det tas inga beslut om att reglera friskolorna, det tas beslut om mobilförbud (eleverna är för lata och föräldrarna för curlande) och betyg (lärarna är för dåliga för att kunna motivera eleverna utan dem).

Problembilderna är desamma, medan verkligheten förändras. Inte i kriser utan långsamt. I verkligheten är folkskolan till en tredjedel privatiserad. I verkligheten är det du som är här nu.

9:40 Elevråd



[1] Det fanns friskolor även före 1992. De finansierades av de offentliga endast om de erbjöd en undervisning som inte fanns hos offentliga huvudmän.


[i] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019), s 210. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206

[ii] ”Förslag: stopp för mobiler i klassrum”. TT. Aftonbladet 18 maj 2021. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/9OPlvr/forslag-stopp-for-mobiler-i-klassrum

[iii] ”Starka känslor när elever får betyg i årskurs fyra”. Sveriges radio 1 april 2021. https://sverigesradio.se/artikel/starka-kanslor-nar-elever-far-betyg-i-arskurs-4

[iv] ” Sveriges PISA-framgång bygger på falska siffror”. Ludde Hellberg. Expressen 20 juni 2021, uppdaterad 29 april 2021.

https://www.expressen.se/nyheter/qs/sveriges-pisa-framgang-bygger-pa-falska-siffror/

[v] Svenska Dagbladet 1914-05-25. Återpublicerad på Twitter av Sara Backman Prytz 24 april 2021. https://twitter.com/UppsalaSara/status/1385848832005656576

[vi] Dalpilen 1917-03-16. Återpublicerad i bloggen Roots & Branches av Camilla Ek 16 mars 2017. https://www.roots-branches-blogg.se/uncategorized/16-mars-lararinnorna-i-langaryd-armeras/

[vii] Svenska Dagbladet 1914-06-06. Återpublicerad på Twitter av Sara Backman Prytz 24 april 2021. https://twitter.com/UppsalaSara/status/1385857118046199810?s=20

[viii] ”This Texas school began arming teachers with guns in 2007. More than 170 other districts have followed.” Risha Dugyala. Texas Tribune 22 mars 2018.

https://www.texastribune.org/2018/03/22/rural-texas-harrold-school-teachers-guns-before-parkland/

[ix] ”Varför krisar skolan? Föränderliga diskurser och trögrörliga tankefigurer i skolkrisdebatten 1950-2020”. David Sjögren, Joakim Landahl och Johannes Westberg. Projektbeskrivning. Publicerad på hemsidan för institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. https://www.edu.uu.se/forskning/utbildningshistoria/forskningsprojekt/varforkrisarskolan/

[x] ”Ilska och tårar efter beslut om skolnedläggning – men en skola räddas”. Sveriges radio 24 april 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7204721

[xi] ” Efter protesterna – gymnasieskolan i Arjeplog läggs inte ner”. Linda Jones. SVT Norrbotten 8 december 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/efter-protesterna-gymnasieskolan-i-arjeplog-laggs-inte-ner

[xii] ”Idéburna skolor och fristående skolhuvudmän”. Sten Svensson och Mats Wingborg. Arbetsgivarföreningen KFO 2019. https://www.fremia.se/globalassets/fremia/bilder/intressepolitik/ideburna-skolor-frisdtaende-skolhuvudman.pdf

[xiii] ”Myndigheten har letat efter Engelska skolans ägare – i åtta månader”. Olof Svensson. Aftonbladet 15 juni 2021. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/86ewz2/myndigheten-har-letat-efter-engelska-skolans-agare–i-atta-manader

Slutnoter utan länkar:

i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019), s 210. Skolverket.

ii ”Förslag: stopp för mobiler i klassrum”. TT. Aftonbladet 18 maj 2021.

iii ”Starka känslor när elever får betyg i årskurs fyra”. Sveriges radio 1 april 2021.

iv ” Sveriges PISA-framgång bygger på falska siffror”. Ludde Hellberg. Expressen 20 juni 2021, uppdaterad 29 april 2021.

v Svenska Dagbladet 1914-05-25, sid 13. Återpublicerad på Twitter av Sara Backman Prytz 24 april 2021.

vi Dalpilen 1917-03-16. Återpublicerad i bloggen Roots & Branches av Camilla Ek 16 mars 2017.

vii Svenska Dagbladet 1914-06-06. Återpublicerad på Twitter av Sara Backman Prytz 24 april 2021.

viii ”This Texas school began arming teachers with guns in 2007. More than 170 other districts have followed.” Risha Dugyala. Texas Tribune 22 mars 2018.

ix ”Varför krisar skolan? Föränderliga diskurser och trögrörliga tankefigurer i skolkrisdebatten 1950-2020”. David Sjögren, Joakim Landahl och Johannes Westberg. Projektbeskrivning. Publicerad på hemsidan för institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

x ”Ilska och tårar efter beslut om skolnedläggning – men en skola räddas”. Sveriges radio 24 april 2019.

xi ” Efter protesterna – gymnasieskolan i Arjeplog läggs inte ner”. Linda Jones. SVT Norrbotten 8 december 2020.

xii ”Idéburna skolor och fristående skolhuvudmän”. Sten Svensson och Mats Wingborg. Arbetsgivarföreningen KFO 2019.

[xiii] ”Myndigheten har letat efter Engelska skolans ägare – i åtta månader”. Olof Svensson. Aftonbladet 15 juni 2021.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s